bli
Kotava[editar]
bli | |
pronunciación (AFI) | /bli/ ⓘ |
Etimología 1[editar]
Palabra artificial.
Sustantivo[editar]
- 1
- Vida.
Información adicional[editar]
- Derivados: artblí, blí, bliá, bliaf, bliakola, bliba, blié, blif, blifamaf, blifimaf, bliiskaf, blikiraf, bliopa, bliroti, blitoraf, bliugal, blixa, blixo, blizé, milblif, runblí
Sueco[editar]
bli | |
pronunciación (AFI) | [bliː] |
Etimología 1[editar]
De bliva. Compárese el alemán bleiben.
Verbo intransitivo[editar]
Infinitivo | Presente | Pretérito | Supino | Imperativo | Part. presente | Part. perfecto |
---|---|---|---|---|---|---|
bli | blir | blev | blivit | bli | blivande | bliven |
- Ejemplo:
Han blev vresig, kunde skrika och svära.“I terapi för makens sjukdom”. Svenska Dagbladet. 09 abr 2008.
Verbo auxiliar[editar]
- 2
- Úsase para formar, con el participio de perfecto, la voz pasiva perifrástica.
- Ejemplo:
När du har blivit nominerad till utlandsstudier vidtar nästa steg i ansökningsprocessen.“Lunds tekniska högskola”. 04 abr 2008.
Compuestos[editar]
|