källa

 Entradas similares:  kala, Kala, kala-, kála, kalā, Kalā, kālā, kāḷa, kāla, kala', kalla

Sueco

källa
pronunciación (AFI)	[`ɕɛlːa]

Etimología

Del mismo origen que kall: fresco.

Sustantivo

1

Manantial. Lugar donde brota el agua.

2

Fuente, yacimiento. Lugar donde algo brota o emerge.

3

Fuente. Principio u origen de algo.

• Uso: figurado.

4

Fuente. Información oral o escrita que sirve de apoyo a un investigador o artista.

• Uso: figurado.

Compuestos

• oljekälla
• värmekälla
• felkälla

Locuciones

• från säker källa
• från tillförlitliga källor
• ur säker källa

Declinación

Declinación de källa  tipo: c-or [▲▼]

Indefinido
	singular	plural
Nominativo	sg. källa	pl. källor
Genitivo	sg. källas	pl. källors
Definido
	singular	plural
Nominativo	sg. källan	pl. källorna
Genitivo	sg. källans	pl. källornas