Ir al contenido

motståndare

De Wikcionario, el diccionario libre
motståndare
pronunciación (AFI) [`mɯːt~ˌstɔndarə]

Etimología 1

[editar]

De motstånd.

Sustantivo

[editar]
1
Opositor, adversario.
  • Ejemplo: 

    Han var min motståndare i gårdagens match. Él fue mi adversario en el partido de ayer.

Locuciones

[editar]

Declinación

[editar]
Declinación de motståndaretipo: c-are []
Indefinido
singular plural
Nominativo sg.motståndare pl.motståndare
Genitivo sg.motståndares pl.motståndares
Definido
singular plural
Nominativo sg.motståndaren pl.motståndarna
Genitivo sg.motståndarens pl.motståndarnas

Referencias y notas

[editar]