motståndare
Apariencia
| motståndare | |
| pronunciación (AFI) | [`mɯːt~ˌstɔndarə] |
Etimología 1
[editar]De motstånd.
Sustantivo
[editar]- 1
- Opositor, adversario.
- Ejemplo:
Han var min motståndare i gårdagens match.→ Él fue mi adversario en el partido de ayer.
- Ejemplo:
Locuciones
[editar]Declinación
[editar]Declinación de motståndare tipo: c-are [▲▼]
| Indefinido | ||
|---|---|---|
| singular | plural | |
| Nominativo | sg. motståndare | pl. motståndare |
| Genitivo | sg. motståndares | pl. motståndares |
| Definido | ||
| singular | plural | |
| Nominativo | sg. motståndaren | pl. motståndarna |
| Genitivo | sg. motståndarens | pl. motståndarnas |