ordning

Sueco

ordning
pronunciación (AFI)	[`oːɖɳɪŋ]

Etimología

De ordna: ordenar.

Sustantivo

Flexión de ordning

	Singular		Plural
	Indefinido	Definido	Indefinido	Definido
Nominativo	ordning	ordningen	ordningar	ordningarna
Genitivo	ordnings	ordningens	ordningars	ordningarnas

1

Orden. Disposición de las cosas en el lugar que les corresponde.

• Antónimo: oordning.

2 Biología

Orden.

3 Matemáticas

Orden.

Compuestos

• ordningsföljd
• ordningsmakt
• ordningsman
• ordningssinne
• ordningstal
• ordningsvakt